Är Gud som skomakaren Snäll?

Astrid Lindgrens sagor ligger varmt om mångas hjärtan. De inspelade filmerna påminner oss om hur det var förr under tider som vi i dag uppfattar som mer idylliska och rofyllda. Talesättet "det var bättre förr" blir bildsatt. Sanningen är förstås inte så enkel då människor i alla tider haft sina svårigheter att kämpa med.
Barnen i Bullerbyn är en av de filmerna som påminner oss om hur det var förr. Även stora barn kan se filmerna och drömma sig bort från den smärtsamma dag som kallas nuet. Men så vaknar man till. Den där skomakaren som heter Snäll men är allt annat än snäll. Så arg och vresig att barnen i Bullerbyn helst vill springa förbi hans hus så fort som det bara är möjligt.
Många av oss människor säger att vi tror på något som är högre än det vi kan se med våra ögon. Men det blir lätt att vi nöjer oss med något diffust i stället för att under en liten tid av våra liv stanna upp och kolla upp hur det egentligen ligger till med den saken.
Om vi ändå tror på att Gud finns är det lätt att vi uppfattar honom som arg och vresig. En som vill bråka lite och göra livet allmänt trist för oss. Kanske vi tänker att han sitter och bokför kredit och debit på hur vi lyckas här i livet. För de människor som har sin ödmjukhet i behåll är det lätt att inse att debitposterna lätt springer i väg även om vi varvar dem med mer lyckade insatser. Ingen av oss är ju som bekant fullkomlig.
Då måste ju Gud vara nöjd så länge man är man en vanlig och hygglig människa med några mindre fel och brister. Det finns ju andra som lyckats betydligt sämre här i livet och så länge man är bättre än dem så måste väl ändå allt vara väl. Eller?
Bibeln berättar om något annat. Om man bestämmer sig för att ge sig själv chansen att kolla upp hur det ligger till upptäcker man en Gud som älskar utan gräns. Om Gud körde bil skulle han ha en dekal med ditt namn på sin bil. När du kämpar på livets löparbana står han längst fram i din hejaklack. När du är för trött för att orka gå själv så vill han bära dig.
Men eftersom han är en gentleman låter han oss leva på avstånd från honom om vi så önskar. Men han älskar oss alldeles för mycket för att ge upp hoppet om oss. Han står där och väntar med sin öppna famn. Hur vi lyckats och misslyckats i livet intresserar honom inte alls i den stunden. Det är vårt hjärta han behöver ha. När han får fritt tillträde dit ska det hända grejer och livet blir både tryggt och spännande på riktigt. Kanske en god idé att kolla upp hur det ligger till innan man säger att man vet hur det ligger till när det gäller om Gud finns och vem han i så fall är.